Engelbrektsloppet (14-02-2010)

Första långloppet på skidor på 9 år, senaste var Vasaloppet 2001. Fick inte stå i seedade ledet, men ganska långt fram i ledet bakom.

Föga förvånande trängde sig ett antal gubbar in framifrån med 10 minuter kvar, vilket gjorde att starten blev långsam då det bara fanns 3 spår. Jag kom i alla fall iväg skapligt, men fick slita riktigt hårt för att nå i kapp svansen av åkare från den seedade gruppen. På toppen av stigningen upp till 10 km var jag ikapp en tremannaklunga, och då blev det genast mycket behagligare åkning. För en gångs skull hade jag ungefär lika bra glid som de andra i klungan.

Lugn och skön åkning fram till 30 km, som passerades efter 1.28. Sedan kom den tuffaste delen på banan, och när jag var uppe på toppen vid ca 40 km var energin slut. Då var jag 11 minuter efter, och i mål hela 23 minuter. Sista två milen kördes med lätt tunnelseende, det hade nog inte skadat att stoppa i sig lite mer näring under loppet (se även pulskurvan nedan). Men ett kul lopp på en fantastiskt fin bana, dessutom i perfekt vinterväder!

Tiden blev 3.01.43, tyvärr missade jag därmed led 0 på Vasaloppet med 1.43. Det är fortfarande 70-70 om jag åker det. Uppenbarligen är jag i alla fall för svag i stakåkningen, inte ens i närheten av träningsvärk i mage eller armar såhär dagarna efter. Det är nog inte optimalt.

Något var fel med mitt chip, därför blev det inga mellantider. Men från 10 till 56 km åkte jag med Patrik Lind.