Rånässtafetten (2012-04-15)

Jag ville styra orienteringen själv till första kontrollen för att komma in i orientering. Jag lade mig därför ganska långt fram. Sen valde jag ett enkelt vägval, till den enkla kontrollen. Stig så länge det gick. Sen ut så man ser hygget, och följa det till kontrollen. Till tvåan studsar man på stigen, sveper sedan förbi stenen, och tar kompass mot höjden. Trean var en ganska lurig sträcka. De vägar och stigar som fanns på kartan var inte samma som var uppkörda i den decimetertjocka snön. Så dom kunde man inte lita på. Jag skulle nog inte ha behövt gå ner vid huset, mitt på sträckan. Man skulle nog ha kunnat fortsätta rakt fram där. Groparna innan trean ser riktigt djupa ut, så jag saktar ner lite för att vara säker. Sänkorna före tillsammans med stenen leder mig rätt. Liten krok in till femman då jag inte ser höjdpartiet kontrollen ska sitta på. Till sexan blir jag trött, och drar på mig mjölksyra för första gången under banan. Jag får släppa täten, och hamnar lite ensam. I ringkanten till sexan var det en liten ås med en punkthöjd på, som jag stannar till lite vid. När jag går ut från sjuan ser det inte fint ut höger ut, så jag väljer vänster. En djurstig under en telefonledning funkar bra nere bredvid åkern, men vägen upp är inte fin. Branterna är tydliga, så det är bara att klättra upp. Jag läser på kartan att jag ska ha en punkthöjd, så det blir en femsekundare. Jag väljer lite extra vänster ut mot vägen. Efter hundra meter på vägen kommer jag ihop med Leksand igen. Sen vet jag inte om stråket jag tar är bra eller dåligt. Jag blir riktigt trött upp mot höjdpartiet innan stigen och får återigen mjölksyra. Tian förenklar jag bra, och får den enkelt. Här kommer vi även ikapp Södertälje som glidit iväg från kontroll 6. Till elvan bockar man av stor sten, tomtmark, sten, sten. Till tolvan väljer jag åker/väg/stig. Inga problem där heller. Tungt uppför, med mjölksyra, så jag får gå. Till trettonde kommer dagens misstag. Jag genar ut höger från en upptrampad skog och springer några hundra meter i tät skog, som visar sig vara vit skog med gul fläck. Här tappar jag mitt gäng. När jag kommer ut och ser tornet ser jag det inte på kartan. jag förstår dock att jag kommit för långt åt höger, så jag går tillbaka. Jag ser stig, sten, rågång, sten, och fortsätter uppåt. Jag tycker mig gå över hjälpkurveåsen sedan, men det är nog hjälpkurvehöjden jag går över. Därför kommer jag snett. När jag ser stenen är det bara att gå söderut. Till 15.e väljer jag att passera tydliga punkter. Jag tror att jag kör lite lägre fart när jag inte har någon framför dom trycker på. Alltså ingen mjölksyra här. Inga problem med de två sista heller.
Total bomtid: 1-2 min. Och trött i lår uppför.